Ovanför Centralen

Staden har öppna och slutna rum. Vissa rum försvinner de rivs eller faller i glömska
andra återuppstår såsom Nummer 18 som ligger ovanför centralen med full utsikt
över golvet.  Det är de gamla förvaltningsdelarna av centralen som det nu går att hyra som kontors plats eller mötesrum. Ett bra sätt att använda dagen.

San Francisco möter gråa 1980-talet

img_7643
Det gick mindre än 40 år och nu rivs Klara igen. Här finns pengar att hämta

Redan på väggen i porten står det skrivet, ”innovation starts with an attitude”
Det kan stämma, Epicenter har nyligen flyttat till fräschare lokaler sedan dem som låg på Malmskillnadsgatan har blivit Liljevals vårsalong och halva huset redan är rivet. Det pågår en andra rivningsvåg i Klara. Den är betydligt diskretare än den på 1960-talet men hus efter hus rivs och återuppbyggs högre än tidigare. Det är mindre än 40 år sedan Gallerian stod klar. Den första i sitt slag i Sverige. En lång inomhus gång med butiker. Den blev snabbt ett tillhåll för Punkare och Skejtare bägge grupperna var föraktade av samhället trots eller på grund av att det var rent kommersiella konstruktioner för att sälja ungdomskultur. Båda grupperna hade attityd vilket inte sågs med blida ögon 1978.  Ingen revolution blev det och det var naturligtvis inte meningen men några fann kanske sitt eget uttryck på det sättet andra dog av droger och skallskador. Polisen var där med den ökända Baseballigan och satte dit dem de kände för. I rättegången sedan stod den unge pojkens ord mot polisen vilket gjorde utgången givet. Detta har kommit fram långt senare i Sveriges Radios dokumentär 2006 och offren får naturligtvis inte ersättning. Detta är ändå Sverige och just därför är ingen upprättelse någonsin att vänta, kanske en trött ursäkt från någon justitieminister om tjugo år eller en kommission som kommer fram till att inga fel begåtts. Naturligtvis var inte berörda grupper guds bästa barn men rätt bör väl ändå vara rätt.

Urban Deli

Skorpionen på väggen
En inte så tyst plats norr om Slussen Urban Deli Sveavägen

Jag söker en tyst plats norr om Slussen och det är inte här. En ström av salsa strömmar ut ur högtalarna och datafolket sitter med sina skärmar och pratar hejdlöst. Kaffet kan rekommenderas och ut genom fönstret på andra sidan är arbetsförmedlingen med sina ändlösa köer och dataterminaler som påminner om återvinningskärl.
En rosa skorpion sticker ut sin rosa svans på vägen mot köket och en vit ananas är sprejad på betongväggen. Jag har ingen lust att såga Urban Deli men ibland blir det för mycket att stirra in på köttstycken som ser ut som tagna från en skräckfilm medan jag dricker mitt kaffe. Som sagt var inte klaga, tänk positivt. Jag behöver inte äta de där gamla köttbitarna.

Under mig ligger ett källarhotell med rum i underjorden närmast tunnelbanan helt fönsterfritt och i huset sitter indrivningsföretaget Klarna som har gjort succé i inkasso branschen. Detta är definitivt en del av det nya Stockholm en blandning av trivsel och inkasso. En ekonomi som snabbt expanderar och massa pengar som ingen verkar veta var de kommer ifrån.  Utanför sköts Olof Palme en sen fredagkväll för snart 31 år sedan.

Då låg Dekorima här. En butik som sålde konstnärsmaterial. Jag var där när de tvättade bort blodet från gatan på morgonen strax efter elva. Två civilklädda män med en hink och en skurborste med långt skaft i trä.I Dekorimas skyltfönstret bakom fanns två masker. Den ena grät och den andra log. Det känns mycket avlägset. 31 år måste anses vara en generation bort. Berlinmuren hade inte fallit och i USA var Ronald Reagan president för andra gången. Sovjetunionen var världens största land och Gorbatjov var generalsekreterare i kommunistpartiet. Vi hade fem partier i Riksdagen och en inflation på nästan tio procent. Räntorna var något högre än så och en två på Södermalm kunde köpas för den enorma summan av 440000 kronor. 

Lagom apptitliga köttstycken hänger på krokar som man kan titta på medan dricker kaffe och funderar över livets korthet.

Samhällskritik i underjorden

Woodie Gutrie var Bob Dylans idol
En rödgrönröra sammanfattar Underjorden i Solna Centrum

16 meter under havsytan ligger en rödgrön grotta med namnet Solna Centrum. Målad av   östgöten Karl-Olov Björk och Anders Åberg i en helt annan tid. Anders Åberg skulle sedan grunda den märkliga platsen, Mannaminne i Ångermanland. Nere i underjorden sprider flygplanen Hormoslyr över blåbären och grävskoporna är på väg att skövla naturen. Hormoslyr ett bekämpningsmedel som både dödade björkarna och de som arbetade i skogen. Vackra modeller trähus påminner om en ännu äldre tid och det Sverige som fanns innan rekordåren när Solna blev Sveriges mest asfalterade kommun (ca 10 procent av ytan är asfalt). Åren då det gamla Solna jämnades med marken och blev till en av de mest företagstäta kommunerna i landet, byte permanent majoritet i fullmäktige och började kalla sig för stad. Numera har Solna den lägsta kommunalskatten i landet och placeringen bredvid Stockholm garanterar nog mer asfalt.

Natt igen även i Stadsbiblioteket

Så var jag där igen fastnat på kontoret efter en fantastisk kväll. Det känns som om jag har tagit en massa bra steg och fått rejäl inspiration till den här bloggen. Fantiserar om att det är mina läsare som är folkhavet på Stadsbiblioteket och inte att de är där för att lyssna på en uppläsning av författaren/ pseudonymens Elena Ferrantes böcker. Stadsbiblioteket vid Sveavägen är nog en av stockholms mest fantastiska byggnader

img_5727
Stadsbibliotek ritades av Gunnar Asplund och stod klart i mars 1928