Det nordvästra mysteriet 


Någonstans på en av mig sällan besökt plats i närheten av den gamla polska konsulära avdelningen ligger ett stort kafferosteri. Namnet saknar i detta sammanhang betydelse men det kan ha varit Arvids kaffe. En av de få industrier som finns kvar på denna plats, så träffas ett stort och brokigt affärssällskap. Bilderna är från detta möte. Vad i består mysteriet?

Annonser

Om att wallraffa

Günther Wallraf blev på 1970-talet extremt populär med sina undersökande reportage där han med hjälp av sina förklädnader och skådespeleri tog en annan människas identitet och jobbade både som städare, hemlös och nunna! I hans senaste reportage / roll var  jobbade han i Lidels bageri och fick hemska blåsor på armarna som resten av personalen i bageriet ( vilket gör att jag fortfarande inte handlar där).

Hans metoder är dock så extrema att de inte fått många efterföljare. Det är helt enkelt för krävande att helt byta personlighet, vanor och rörelsemönster med mera och vem ska betala för reportaget i ett land som Sverige? 

Det finns förstås undantag värda att nämna som t.ex. Mira Mikic reportage om åldringsvården i Falun 2003. Här har jag dock antagit en hemlig identitet för att bättre smälta in i Museets samlingar i Brighton.

Jag anpassar mig till miljön på museet i Brighton

Urban Deli

Skorpionen på väggen
En inte så tyst plats norr om Slussen Urban Deli Sveavägen

Jag söker en tyst plats norr om Slussen och det är inte här. En ström av salsa strömmar ut ur högtalarna och datafolket sitter med sina skärmar och pratar hejdlöst. Kaffet kan rekommenderas och ut genom fönstret på andra sidan är arbetsförmedlingen med sina ändlösa köer och dataterminaler som påminner om återvinningskärl.
En rosa skorpion sticker ut sin rosa svans på vägen mot köket och en vit ananas är sprejad på betongväggen. Jag har ingen lust att såga Urban Deli men ibland blir det för mycket att stirra in på köttstycken som ser ut som tagna från en skräckfilm medan jag dricker mitt kaffe. Som sagt var inte klaga, tänk positivt. Jag behöver inte äta de där gamla köttbitarna.

Under mig ligger ett källarhotell med rum i underjorden närmast tunnelbanan helt fönsterfritt och i huset sitter indrivningsföretaget Klarna som har gjort succé i inkasso branschen. Detta är definitivt en del av det nya Stockholm en blandning av trivsel och inkasso. En ekonomi som snabbt expanderar och massa pengar som ingen verkar veta var de kommer ifrån.  Utanför sköts Olof Palme en sen fredagkväll för snart 31 år sedan.

Då låg Dekorima här. En butik som sålde konstnärsmaterial. Jag var där när de tvättade bort blodet från gatan på morgonen strax efter elva. Två civilklädda män med en hink och en skurborste med långt skaft i trä.I Dekorimas skyltfönstret bakom fanns två masker. Den ena grät och den andra log. Det känns mycket avlägset. 31 år måste anses vara en generation bort. Berlinmuren hade inte fallit och i USA var Ronald Reagan president för andra gången. Sovjetunionen var världens största land och Gorbatjov var generalsekreterare i kommunistpartiet. Vi hade fem partier i Riksdagen och en inflation på nästan tio procent. Räntorna var något högre än så och en två på Södermalm kunde köpas för den enorma summan av 440000 kronor. 

Lagom apptitliga köttstycken hänger på krokar som man kan titta på medan dricker kaffe och funderar över livets korthet.