Den ständigt växande staden

Charmigare än så blir det inte.JPG

När jag växte upp på 1970-talet hade staden redan krympt i flera år. De som hade pengar och resurser flyttade ut till olika attraktiva villor eller radhus med vitt eller brunt mexitegel de som blev kvar kunde eller ville inte flytta eller var helt enkelt för gamla. Staden hade få krogar maten var ofta usel och caféerna dog långsamt ut. Sedan kom byggnadsåret 1975, de bruna fasaderna målades, taken sänktes, hyran höjdes och pensionärerna dog av chocken. Den ärorika marschen till ettan för fem miljoner hade börjat.  Ungefär samtidigt började avregleringarna av valuta och finansmarknaden att ta fart och året därpå skulle Milton Friedman få Nobelpriset i ekonomi. Därmed var den sunkiga staden dömd att förvandlas till ett showroom för ”the exclusive way of living” med allt vad det innebär. Låt mig bara påpeka innan detta blir en litania över tidens gång,
Kaffet har verkligen blivit oändligt mycket bättre för att inte tala om maten och de vegetariska alternativen är verkligen utmärkta. Det är alltså svårt att säga att allt blivit sämre men de skillnader vi bygger in i boendet sedan ett par decennier kan mycket väl komma att bli grunden för ett mycket orörligt och destruktivt samhälle som mer liknar Sau Paulo idag än Stockholm 1975.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s